Volvo B57 1967, Slagskeppet.
Ja vad ska man säga.. Nu har vi en buss med. En Volvo, självklart, tillverkad 1967 och av modell B57. Inhandlades av våra vapendragare B.A.B. som har lyckats döda motorn i bussen, och sedan dessutom plågat motorn motorn efter dess död genom att försökt bogsera igång bussen. Om vi säger såhär; Ramlagrerna trillade ut ur oljepluggen. Bakre vevaxeltätning med fattning hade svarvats bort av vevaxeln, vilket avslöjar hur mycket glappet måste varit. Numera är inte motorn bara låst - den är en ihopsmält, förintad sorglig järnklump. Nog om detta. Nu ska vi få den här bussen att rulla.

Bussen är besiktigad och ett stort mål är nått!
Lite fakta om bussen:
Volvo B57 1967.
Stålkonstruktion klädd med glasfiber och aluminium.
Motor original; Volvo TD 70, dvs rak turbomatad diesel 6a.
Manuell 4 petad låda med 2 växlad bakaxel aka 'norrlandsväxel'
Pneumatiska bromsar, trummor.
Pneumatiska dörrar.
Handmålad med tvättsvamp och pensel.
Karosseri byggt av Vestfolds Bil & Karosseri i Horten i Norge. Nej det är tyvärr
inget norgeskämt.
Inredd med soffgrupp, dans-säkra bord, sovplatser, minikök, förarplats och
sånt..
Vårat uppdrag:
Byta motor; få ut bussen på vägen igen, och allt vad det innebär. Dricka öl.
Elektronik, utrensning och byggnation, multimedia - Alex? han åker ju bara
skidor jämt den fan.
Show, raketer, eldkastning etc - Fredrik och Per
Motor, Ombyggnation - Freddie och Per
Allmänt mekaniskt underhåll - SAMTLIGA!
Snickeri, Inredning - Simon
Hantlangare och starke man - Tony och Stubbetorpan.
Hantlangare och föda ansvarig - Anna
Måleri och sånt - Sandra och Mickis
Testpilot: Veteranen
Human Resource och Mögelbekämpning; Elina och Anna
JUST NU I VERKSTAN; Skaffa fram ork till att fixa småfel.

Fredrik vilar.
Bussens historia:
Detta är en av de två stadsbussar som Arvid Carlséns Omnibustrafik i Eksjö
köpte 1967. Ursprungligt reg.nr var F805. Båda hade axelavstånd 5.0 m och
VBK-kaross typ 1965. Tillverkningsnumret på karosserna var 2458 och 2459.
Troligen har Er buss nr 2458 (kolla gärna detta!). Chassinumret är 208.
Systerbussen hette F803 / EUS*** med chassinr 288.
Carlséns Omnibustrafik ägdes av Lingmerths Resetjänst i Eksjö, varför bussarna
var lackerade för Lingmerths och försedda med Lingmerths inv.nr 45 (EUS***) och
46. Bussarna registrerades första gången 1967-10-05, lagom till
högertrafikens nyliga införande. Mot slutet av 1980-talet hamnade båda bussarna
hos Götene Busstrafik (Borell) i Götene. Vidare öden känner jag inte till, men
de såldes säkert vidare till privatpersoner för ombyggnad till husbussar eller
liknande och har bytt ägare några gånger sedan dess.
Stort tack till Mats Karlsson på omnibuss.se för denna information!

Another great view of the fantastic creation... eller inte.

Mattsvart Volvo. Fungerar jämt.. eller?

Obligatoriska skämtet; om du gillar stora rattar... kör buss!

TD70 från forntiden med ihopsmält innandömme. Bara att tända på och elda upp
för till kråkornas stora förtjusning.

Vi är ju inte sämre än att vi har en modern TD71 ståendes.
Självklart ska den i bussen! På de 25 åren som skiljer motorerna
åt har det ju tydligen ändrats en del på konstruktionen... bara att bygga om så
det passar. Hoppas bussen gillar en
effektökning med 250%, muahahahahaha!

Torka av bordet?? Snart säger ni väl att vi ska duscha med..

Per tycker om att skruva med bussar.

Antalet svordomar det krävdes för att få motorn till denna position
fick himlen att mörkna över verkstaden.
Och Anders fick ta in på rehabilitering.

Bussen ska bli ett monument över alla saker och ting som
kan bortrationaliseras när det gäller fordon.

Tony har lagt i backen på Flinta bussen.

Freddy justerar motorn där den är för stor för att gå in i
bussen.

Motorbalk. Kraftigt urkapad (och senare förstärkt) för att få
plats med motorn.

Superäckligt! Men fullt förståligt efter att vi sett hur, -
eller snarare, hur bakre vevaxeltätning inte såg ut på gamla motorn.
Den existerade inte. Inte lagerpassningen där den suttit heller. Det borde
berätta lite om hur mycket vevaxeln glappat..

Trots att vi gjorde nytt fäste till växelspaken var vi till
slut tvungna att ta bort den helt - den här gången tar insprutningspumpen emot.
Då är det bara att fråga sig; vad är viktigast? Växelspak eller
Insprutningspump? I skrivande stund har inte bussen någon växelspak.

För 50elfte gången är motorn på väg in i bussens vagga.
Nyservad, nya tätningar, rostskyddad sump och målad.

Efter mycket bändande med spett, vinkelslipande, svärande och
funderande satt skiten på plats. Nu är det bara resten kvar.

Motor sedd från bussens front. Här syns hur mycket balken är urkapad för att få
motorn på plats.

Växelspaken är på plats igen, med förlängd axel och nya
fästen. Som ni ser måste golvet kapas ur för att det ska vara möjligt att växla.

Alex plåtar med Per medans detaljarbete utförs.

Turbon hamnar utanför motorutrymmet.. och var avgassystemet
skall ta vägen.. tja.. det vetifan.

Jättekul att lista ur hur man kopplar in batteriet när alla
tydligen gjort detta efter eget tycke.

Simon har börjat riva ur och snickra ny inredning, Kolla
hammaren snickarn använder!! Helt rätt.

Ekparkett?? Tja varför inte? Bättre än det mögliga
golvet som låg i innan.

Självklart slänger vi in nya feting batterier i bussen.. massor av ampere till våran
transistor radio med equalizer, haha.

Eke gjorde det ingen vågade/ville göra. Visst. Nöden har
ingen lag.

Dagens huvudbry denna gången var generatorjäveln som envisas
med att inte få plats nånstans.. vi fick gå ner
ett par storlekar på generatorer och justera med skärbrännaren i bussen.. Sen
passar det nästan.

Kylaren framflyttad ca 2 dm med nya fästen. En elfläkt ska kyla skiten sen.

Sandra justerar in bussen efter texten. Eller hur var det?


Sandra är grym.

Sandra undervisar i motivmålning.

Simon gör det en snickare gör bäst... Ljuger, tar extra betalt och skryter om
sina verktyg.

Per skrattar åt sina SPAL fläktar han lyckats klåpa ihop.

Det börjar arta sig, wellpapp på golvet för att skydda under tiden vi stövlar
omkring med skitiga skor och verktyg..

Veteranen blev eld och lågor när vi nämnde orden 'Testkörning', 'Volvo
b57' och 'stor ratt'.

Första testrundan! Bussen har rullat ut av egen maskin ur verkstaden.. helt
otroligt.

Yngsta mekanikern i verkstan.

Freddie och Stefan kröker till en ny motorhuv.

Jörgen kom och hjälpte till med att montera en ny ruta. Av
aluminium.

Bygget av motorhuv går 3 steg framåt och 4 bakåt ibland.
Dimmigt värre.

Fredrik försöker likt Edison luska ut det där med glödlampor och elektricitet.

Per och Alex klåpande med el kan bussen numera producera 230 volt för egen
maskin!


Lufttork måste dit, dels för att motverka kondens i systemet och för att något
även måste reglera trycket, vilket
innan sköttes av en ventil inne i den gamla kompressorn, som var tillverkad år
1321, före kristus, Varav våran
var tillverkad 1988 - modern tid, och regleras då alltså av en regulator i
lufttorken.

Nya motorhuven är klädd invändigt med 'Nasa' folie, alltså skumplast med
Alufolie. Tyst och fint i numera..

Fredrik och Alex polerar rutorna... Ny ruta monterad till
vänster..

Japp, dagen kom och vi fick 6 poäng.. Mestadels på bromsrelaterat, luftläck och
lite sånt.

Nya projektet?? Nej, denna är alldeles för jäkla dålig.. Det
gick inte ens ta användbara delar på den.
Det var allt för denna gång!
