Daniels, Pers och Freddys vrålåk glänser ikapp. 244Tic -81, 245Tic -85, 244 B21A (bwahaha) -86

Allmännyttigt vetande om Volvos riktiga motorer. Dock ej Volvomotorer <B21. Alltså B10B, B14, B16, B18, B20, D24 (Volvo? Nej..)

Block

Det skiljer lite mellan B 23 (79-84) blocket och B 230 (85-). Det senare har cylindrarna hopgjutna upptill och blir därmed stadigare. Gamla B 23 har vattenmantlar runt hela cylindern och blir då vekare vilket lättare leder till sprickbildning vid hård trimning. B 230 blocket från -89 och framåt är bättre då det har grövre ramlager och bättre placering av axiallagret. Samtliga är gjorda i gjutjärnslegering.Generellt kan sägas att gjutnoggranheten är god och blocket brukar inte vara någon källa till problem.

Vevaxlar

Volvo har rykte om sig att ha kraftiga bottendelar. Man har alltid, från B18 till B230, använt 80 mm i slaglängd. Däremot har man olika lagerdiametrar och dessutom växlat mellan smidd och gjuten vevaxel. I och med B230, som kom -85, används en gjuten vevaxel och mindre ram- och vevlager (55 resp 49 mm). Tanken var att minska friktionen och därmed förbättra bränsleekonomin. Från årsmodell -89 fick B 230-motorn en ramlagerdiameter på 63,00 mm, men med samma vevlagerdiameter som förut. (alltid 49 mm på 230-motorn) En av nycklarna till effekt och vridmoment ligger i längre slaglängd. Det finns flera sätt att få denna ökade slaglängd. Volvos marinaxel till 230 har 86 mm slagg och är smidd. Den passar rakt ner i 230 blocket och finns både i 1985-88 års utförande eller 89 och nyare med grövre ramar och axiallagret bak. Det gör också att slipa ner en B 23 vevtapp excentriskt till B 230 dimension och där vinna slaglängd. Vid större slaglängder krävs att material påföres vevtappen genom svetsning och sedan slipas vevtapparna.

Vevstakar

Generellt kan sägas att med ett undantag är alla vevstakarna bra. Undantaget är B 230 85-88 som har mycket klen stake som är direkt olämplig vid trimning. Den senare staken från 89 är bättre och den är 7 mm längre och måste då användas ihop med rätt, kortare kolv.

Kolvar

I och med att Volvo har gjort en turbomotor så finns från dem en smidd kolv att tillgå B 23 turbokolven är konkav, alltså ca. 2,8 mm urgröpt på mitten, och den gör att använda med slaglängder från 80 till 90 mm. Om man t ex använder marinaxelns 86 mm i slag och sedan svarvar av denna turbokolv 2,8 mm så den blir plan upptill, då har man ett bra 2,5-liters short block. Toppen anpassas sedan så kompressionsförhållandet blir det önskvärda. Tävlingsmotorer brukar öka med ca. 11,5-12,0:1.

Topplock

Det finns en ingjuten sifferkod ovan 2:ans och 3:ans avgasport som börjar med siffrorna 1000 och sedan följer själva kodnumret med tre siffror. Likaså brukar tillverkningsåret på toppen vara instansat med två siffror (89 för 1989 osv). B 23 toppen, alla är i aluminium, finns i minst sex olika toppnummer. Standardtoppen från 1985 (B 230) har slutnummer 530. Den sitter på de allra flesta förgasarbilar från just denna tid. En bättre topp är 531 som har en annan gjutning med högre avgaskanal och större insug. Den sitter på vissa insprutningsmodeller och är direkt 5-7 hkr bättre än 530. Som utgångsmaterial är 531-toppen utmärkt att börja med. Ventilstorlek är original 44/35 mm fàr insug- respektive avgasventil. Beroende på cylindervolym brukar insugventilerna ökas till 46-48 mm och avgas till 38-39 mm. Naturligtvis portas topparna efter varje motorbyggares egna idéer. Hos vissa trimmare betonas "venturi effekten"; alltså att ha en diameter i kanalen före ventilen på ca. 90% av ventil-diametern; detta för att få bästa fyllnadsgrad i cylindern. Först körs kanalerna i toppen i fräsmaskin och sedan måste de handslipas. Här ligger mycket av hemligheten med de höga effekterna och det är svårt att som "hemtrimmare" få samma resultat som trimproffs. Tipset är att köpa färdig topp med ventiler, kam och lyftare som bara är att bulta på. Runt 1987 fanns också en tvåventilstopp med nummer 631. Den har förbränningsrummet i kolven och gör att modifiera till skapligt flöde, dock är 531-toppen att föredra. När det gäller bearbetning av toppar är det viktigt vilka egenskaper man eftersträvar. I en gatbil är det viktigt att inte tappa vridmoment på lägre varv, så insugskanalerna bör inte bli för grova så att gashastigheten blir för låg. Man bör definitivt undvika "värstingprylar" för varje-dag-bruk.

Kamaxlar
Det finns en uppsjö av kamslipare i landet. Även Volvo har ett flertal olika standardkammar. Deras trimkam heter GT 6 och är en bra "allroundkam". En annan populär kamaxel är VX alternativt VX3 som många föredrar vid trimning. Som regel gäller att om du köper en komplett topp sitter kammen på plats. Den skall alltså vara anpassad efter toppen som i sin tur skall stämma med dina önskemål och kommande användningssätt.

Fabrikspecifikationer på Volvo Turbo motorer

Nu då äntligen: information om de Turboladdade motorer som ingår i Volvos 200/300/400/700/900 program. Informationen täcker de B200-serien turboladdade motorer som Volvo producerade till de olika marknader. Tyvärr täcker den inte Volvo 800/S/V 70 familjen då den är något "nyare". Vi hoppas kunna komplettera med information om dessa motorer vid ett senare tillfälle. Här saknas också information om TD24 serien (diesel). De motorer som vi informerar om är följande: B19ET, B21ET, B21FT, B23ET, B23FT, B200ET, B200FT, B230ET, B230FT, B230GT och B204FT. Sidan innehåller också information som t.ex. kompressionsförhållanden, laddtryck, och antal hästkrafter för varje motor.

240 Turbo
Productions år: 1981-1985
B21ET / B21FT - 2130 cc, 130 cu in (kubik i tum, precis som stollarna som kör V8 räknar i.)
240 med Intercooler introducerades i mitten av 1984.
Mellan 1982-1985 producerades också 240 Turbo med B19ET Turbo - 1784 cc, 108.8 cu in. 145 hp (107 kW). Dessa bilar gick till vissa marknader, bl a Italien.

300 Serien
Runt 1985 användes en B19ET Turbo motor i Volvo 360 inom motorsporten; förmodligen den motor som gick till Italien i 240 Turbo.

400 Serien
Productions år: 1992-1994
Volvo 440 (1721cc)
1989-1991 Volvo 440 GLTi (Turbo injection) Vissa marknader
1994 och framåt fanns Volvo 440 Turbo, Si Turbo, SE Turbo, GLT Turbo, CD Turbo.
Volvo 460 - samma som Volvo 440
Från och med 1989 fanns Volvo 480 Turbo

700 Serien
2316 cc, 141 cu in. Samtliga modeller har Intercooler.
Productions år:
1983 760 Turbo - B23ET (fördelare fram, på blocket alltså! inte på vattenpumpen fårskalle.)
1984 760 Turbo - B23ET, B23FT (fördelare fram)
1985-1989 760 Turbo - B230ET, B230FT (fördelare bak, på toppen, inte i slutröret som du trodde.)
1985-1989 740 Turbo - B200ET, B230ET, B230FT
1988-90 740 Turbo* - B230FT (*= högtrycksturbo @ 180 hp eller 134 kW)
1989 740 Turbo - B200ET, B230ET, B230FT
1990 740 Turbo - B204GT, B230FT, B230GT
1991-92 740 Turbo - B200FT, B230FT
1990-92 760 Turbo - B230FT, B230GT

780 Serien
Productions år:
1987-88 780 Turbo - B200ET i europa marknaden.
1989-91 780 Turbo - B230FT @ 188 hp. hittar du i bla USA men även i Europa.

Volvo 900 Serien -sista volvon.
Productions år:
1990-1996 940 SE Turbo - B200FT, B230FT, B230FK, B230GT
1994-1996 940S - B230GT (lågtrycksturbo) Kom -96 till USA
1991-92 960 Turbo - B230GT, B230FT, B204FT
1993-94 960 Turbo - B230GT, B204FT
940 Turbo -91-92 har Turbo+ monterat från fabrik.


Kompressionsförhållanden & Effekt

Effekt varierar något beroende på om det är manuell eller automat.
Motor / Komp / Effekt / Notering
400-serien 8.7:1 120 hk @ 5400 rpm
B19ET 7.5:1 150 hk
B21FT 7.5:1 127-133 hk @ 5400 rpm
B21FT 7.5:1 157 hk @ 5100 rpm Med intercooler
B21ET 7.5:1 155 hk @ 5700 rpm
B21ET 7.5:1 185 hk @ 5700 rpm Med intercooler
B23ET 9.0:1 173 hk, 182 hk @ 5700 rpm
B23FT 8.7:1 160 hk @ 5300 rpm
B200ET 8.5:1 160 hk @ 5500 rpm
B200FT 8.5:1 155 hk @ 3600 rpm
B230ET 9.0:1 182 hk @ 5800 rpm
B230FT 8.7:1 156 hk @ 4800 rpm, 1991- 165 hk @ 4800 rpm
780/B230FT ? 188 hk Har Turbo+
B230GT 8.7:1 170 hk @ 4800 rpm
B204FT 8.2:1 190 hk @ 5300 rpm


Topplock, nödvändigt vetande:

1. "Den lille"
Sitter original på följande motorer: B17-B19-B21-B23 B200-B230
Ventiler: 44-35 mm, ventilsäten 46-38 mm.
Förbränningsrum dia: 92½mm, något mindre/smalare kanaler jämförd med "Den store"
Höjd: 12mm
Volym: 51.7cc i.e. 4.3cc/mm
Insugskanaler: Raka, konade, runda, lite mindre inner radie.
Avgaskanaler: Ganska plana efter ytterkanal, antydan till avsatta efter ventilstyrning
SCP (Big Cooling Passages)
Gjutnummer: 1000530
Andra snarlika alternativ : 1000160, 1000398
Potential: Ordentligt modifierad är denna topp en av de bättre på de mindre maskinerna; Bra toppeffekt och klart godkänt i mellanregistret.

2. "Den store"
Sitter original på följande motorer: tidiga B23E med H/K-kam, B23ET, vissa B230E och ET
Ventiler: 44-35 mm, ventilsäten 46-38 mm
Förbränningsrum dia: 94mm, något bredare kanal framförallt runt avgaskanalerna. 531:an har något mer centrerad tändstiftsplacering..
Höjd: 12mm
Volym: 53.7cc i.e. 4.5cc/mm
Insugskanaler: "Svanhals"-formad, mycket större kanaler och plant, stort innerradie.
Avgaskannaler: Högre, ej plana som 530, rak utformning efter ventilstyrning
SCP (Small Cooling Passages)
Gjutnummer: 1000531
Andra snarlika alternativ : 100405
Potential: Ordentligt modifierad kan man hämta mycket toppeffekt med bra mellanregister, speciellt på maskiner med stor volym.
BCP: Samtliga 160:or och tidiga 398:or och 405:or
SCP: Samtliga 530 och 531:or, vissa sena 398:or och 405:or
SCP minskar risken för topplockspackningsbrott och minimerar risken för att toppen "böjer" sig.
Topp 1000405 sitter original på följande motorer:
B23 E 79-81 och var då bearbetade för mekaniska spridare
B23 ET 82-84 med saltkylda avgasventiler
Topp 1000531 sitter original på följande motorer:
B230 ET 85-87 med saltkylda avgasventiler
B230 FB 90-92 (årtal osäkert) sugmotor


Frisör arbetskada: Kamaxel.
Originalmonterade från fabrik.
Kam / Motor / Lyft
T B19ET 0.390" (9.9 mm)
T B21ET 0.390" (9.9 mm)
T B21FT 0.390" (9.9 mm)
B B23ET 0.417" (10.6 mm)
T B23FT 0.390" (9.9 mm)
T B200FT 0.390" (9.993 mm)
A B230ET 0.413" (9.93 mm)
T B230FT 0.390" (9.93 mm)
T B230GT 0.390" (9.93 mm)
FI B204FT 0.173" (6.81 mm)


Laddtryck är bra för hälsan.

Psi = bar*14,5 eller bar = Psi*0,069
10 Psi = ca 0,7 bar
15 Psi = ca 1,0 bar

Wastegate inställningar från fabrik - Ca 8 hk per ökad psi.
Motor /  Laddtryck / Notering
B19ET 9.1-10 Psi Ej intercooler
B21ET 5.8 Psi Intercooler; laddtryck stiger till 10.5 vid 3700 rpm
B21ET 8.1 Psi Ej intercooler
B21FT 5.8 Psi Intercooler; laddtryck stiger till 10.5 vid 3700 rpm
B21FT 8.1 Psi
B23ET 7.1 Psi
B23FT 6.8-7.7 Psi
B200ET 7.5 Psi
B200FT 8.1 Psi
B230ET 7.5 Psi Vid 3500 rpm
B230FT 7.5 Psi Vid 3000 rpm
B230GT 7.4 Psi
B204FT 5.8-6.4 Psi



Skillnader jämfört mellan original och med Volvo's Turbopluspaket

B230FT:
Turbo+ ökar effekten till ca 190hk, och vridmomentet till 280nm. Består av styrenhet och elektriskt styrd pysventil, satsen är certifierad.
Turbo++ ökar effekten till ca 200hk, och ökar vridmomentet till 295nm vid 2400rpm. Består av styrenhet och installeras som tillägg till Turbo+. Satsen är ej certifierad.
Turbo+++ ökar effekten till 220hk vid 5100rpm och vridmomentet till 315nm vid 4600rpm. Satsen består av bearbetning av topp, byte av kam och topplockspackning. Satsen är ej certifierad.
B230FK:
Turbo+ ökar effekten till ca 170hk, och vridmomentet till 250nm. Består av styrenhet och elektriskt styrd pysventil, satsen är certifierad.
Turbo++ ökar effekten till ca 200hk, och ökar vridmomentet till 295nm vid 2400rpm. Består av styrenhet och ny wastegate och installeras som tillägg till Turbo+. Satsen är ej certifierad.
Turbo+++ ökar effekten till 220hk vid 5100rpm och vridmomentet till 315nm vid 4600rpm. Satsen består av bearbetning av topp, byte av kam och topplockspackning. Satsen är ej certifierad.